Städare vid en kommunal städenhet i Pite? som ing?tt i Therese Öhrlings
forskningsprojekt. Foto Ulrica Pettersson. En bred arbetsmiljösatsning kan förbättra städares arbetsmiljö och hälsa, samt ge städorganisationer ett bättre ekonomiskt resultat. Det visar en ny doktorsavhandling vid Lule? tekniska universitet, vars syfte är att beskriva komplexiteten i städares arbetsmiljö
och hur olika faktorer samspelar och p?verkar städares hälsa.
– Det saknas idag goda exempel i litteraturen som visar hur städares arbetsmiljö kan förbättras i praktiken och hur detta ocks? kan leda till konkurrensfördelar, säger Therese Öhrling, teknologie doktor vid Lule? tekniska universitet.
Hon har studerat en kommunal städenhet med 90 anställda där samtliga är kvinnor, varav fyra chefer och med en medel?lder p? 49 ?r. Det handlar om en arbetsmiljösatsning där man givit städarna ökad delaktighet och ökat inflytande över arbetet samt satsat p? att förbättra de sociala faktorerna i städarnas arbetsmiljö. Dessutom har beslutsvägar kortats och en kontinuerlig satsning p? god fysisk arbetsmiljö har p?g?tt under längre tid. Fram till idag tycks enhetens strategi ha varit mycket lyckad.
– Den arbetsrelaterade sjukfr?nvaron har sjunkit och städcheferna menar att kvalitén p? städtjänsterna har förbättrats och att verksamheten har effektiviserats, säger Therese Öhrling. Städarna upplever även en större arbetsglädje och ökad arbetsmotivation än tidigare.
Rekommendationer för hur städares arbetsmiljö ska förbättras översköljer idag branschen men det finns ett glapp mellan teori och praktik. M?nga av rekommendationerna införs inte i praktiken och p? fler omr?den g?r utvecklingen t.o.m. i motsatt riktning.
– Delvis tycks detta bero den h?rda konkurrensen och p? de pressade priserna i branschen som b?de leder till försämrade arbetsförh?llanden för städarna och f?r en bromsande effekt p? breda och l?ngsiktiga arbetsmiljösatsningar som är nödvändigt för att ?stadkomma förändring, säger hon.
