Barn och ungdomar med hörselnedsättning har integrerats i den svenska skolan allt mer de senaste 20 ?ren. Nu är det dags att n? nästa niv? för att kunskapsinhämtningen ska bli likvärdig för alla elever i en skolklass oavsett hörselnedsättning eller ej.
Det är inte särskilt m?nga ?r sedan barn med nedsatt hörsel hänvisades till specialskolor. Nu g?r en stor majoritet av barn och ungdomar med hörselnedsättning i vanliga skolklasser och klarar i de flesta fall av skolg?ngen alldeles utmärkt. Kunskapsniv?n har i undersökningar visat sig vara i stort sett likvärdiga mellan barn med nedsatt hörsel och hörande barn.
I varje fall fram till ton?ren d? undervisningens karaktär förändras. I slutet av mellanstadiet och framförallt i högstadiet är det m?nga lärare som prioriterar livfulla diskussioner i sin undervisning.
S? l?ngt är allt frid och fröjd. Det vill säga om eleven har normal hörsel. För elever med nedsatt hörsel blir det betydligt sv?rare att hänga med, oavsett om han eller hon har implantat sedan födseln eller hörapparat. Vi vet att ljudvolymen är allt för hög i m?nga klassrum. Det drabbar alla elever men blir speciellt störande för elever med nedsatt hörsel.
Nu visar undersökningar* att elever med hörselnedsättning halkar efter betygsmässigt i högstadiet. Den främsta orsaken anses vara den undervisningsmetodik som uppmuntrar diskussioner samtidigt som klassrummen inte är utrustade med hörselhjälpmedel.
I egenskap av audionom har jag själv genomfört studier p? en gymnasieskola i Laholm. Resultaten fr?n den studien stämmer väl överens med undersökningar genomförda i USA.
En kort sammanfattning visar att en betydande del av undervisningen, 30-55 %, sker p? diskussionsbasis mellan lärare och elever och mellan elever. Om en elev med nedsatt hörsel endast har hörapparat blir dessa diskussioner till stor del ohörbara och det blir sv?rt att delta aktivt. För att eleven med nedsatt hörsel ska kunna ta del av diskussionerna m?ste läraren upprepa allt som klasskamraterna säger och dessutom ?terge det rätt. Detta kan vara en förklaring bland flera varför hörselskadade elever halkar efter under gymnasietiden.
Det finns en lösning p? problemet och det är att använda digitala hörselprodukter som är framtagna och anpassade för skolundervisning. I en skolklass utrustas den hörselskadade eleven med en mottagare. Läraren har en mikrofon och i klassrummet finns flera mikrofoner som klasskamraterna använder.
Förutom den uppenbara fördelen att eleven med nedsatt hörsel f?r tillg?ng till all information och ?sikter, s? visar en rad andra undersökningar att undervisningsformen skapar en lugnare och mer avspänd skolmiljö där varje elev som begär ordet f?r tala till punkt.
I Sverige har vi förm?nen att samtliga skolelever oavsett ?lder har rätt att f? ett personligt utformat hörselhjälpmedel via hörselv?rden. Landets alla audionomer, oavsett om de arbetar hos landstinget eller privata arbetsgivare, är dock inte alltid medvetna om behovet. Även kunskapen om den senaste tekniken kan vara bristfällig.
Eleven med nedsatt hörsel kan f? förskrivet hörselhjälpmedel via sin audionom utan extra kostnad.
För skolan blir det ett ekonomiskt ställningstagande att utrusta resten av klassen med de 4-5 mikrofoner som behövs för att samtliga elever ska f? samma förutsättningar för en likvärdig skolg?ng.
Borde inte det vara en självklarhet?
* Undersökningen som hänvisas till i debattartikeln är Geers Predictors of reading skill development in children with early cochlear implantation.
Comfort Audio utvecklar och tillverkar sedan 1994 hörselprodukter för personer med nedsatt hörsel.
Företaget har dotterbolag i Norge, Danmark, Tyskland, Benelux och USA. Huvudkontor med produktutveckling och produktion är baserad i Halmstad, Sverige. Produkterna erbjuder stor flexibilitet och är utvecklade för b?de arbetsliv, skola, offentlig miljö och privatliv.
Bifogade filer
