Offentligfinansierade teckenspr?kstolkar till döva i arbetslivet gynnar alla.
Tillgänglighet för oss förutsätter en välfungerande tolkservice, men tillg?ngen till tolk i arbetslivet har kraftigt begränsats. Ett d?ligt fungerande tolksystem p? arbetsmarknaden leder till att vi utestängs och utsätts för strukturell diskriminering, b?de vid rekrytering och under anställningstiden. Till exempel förekommer det att döva väljs bort vid rekrytering, trots att de var favorittippade av arbetsgivaren. Sämre lönevillkor motiveras ibland med att arbetsgivaren m?ste st? för tolkkostnader.
Flera utredningar har visat att ansvaret för tolktjänst p? arbetsmarknaden är otydlig och leder till ojämlika regler och villkor. Men ärendet har förhalats av regeringen och varit förem?l för utredning p? utredning. Under tiden har det offentliga allt mer skjutit över tolkkostnader p? arbetsgivare, som i sin tur undrar vem som ska ta kostnaden. När döva anställda medför ökade kostnader blir det nästintill omöjligt för arbetsgivare att anställa döva och ta del av v?r kompetens och kunskap.
Med det har en strukturell diskriminering f?tt fäste och vi ser en utveckling där döva allt mer ställs utanför arbetsmarknaden. Sveriges Dövas Riksförbund anser att det offentliga m?ste ta kostnadsansvaret för tolkar i arbetslivet ? inte arbetsgivarna. Konsekvensen blir annars att alla st?r som förlorare; samhället, arbetsmarknaden, arbetsgivare och döva. Var inte tr?ngsynta ? det är dags att synliggöra dövas kompetens. Vi är en del av samhällets m?ngfald, det ska även gälla p? arbetsmarknaden!
Under Sveriges Dövas Riksförbunds förbundsmöte 24 till 25 maj enades ombuden om att den strukturella diskriminering som drabbar döva p? arbetsmarknaden m?ste f? ett slut, därav detta uttalande.
Det svenska teckenspr?ket är likställt med de nationella minoritetsspr?ken, enligt beslut i Sveriges Riksdag 2009. SDR verkar p? samhällets alla niv?er och i alla sektorer för att p?verka och tillvarata teckenspr?kiga döva och hörselskadades intressen ur flera perspektiv ? spr?kpolitiskt, handikappolitiskt, kulturpolitiskt och samhällspolitiskt.
