Ett stort antal sjukdomar kan ge kognitiva funktionsnedsättningar, exempelvis problem med
minne och spr?k. Det visar en ny kunskapssammanställning som Arbetsmiljöverket beställt fr?n Linköpings universitet.
Ungefär 15 procent av befolkningen i arbetsför ?lder (18-65 ?r) har idag en kognitiv funktionsnedsättning. Det betyder cirka 700 000 personer i arbetsför ?lder, enligt
rapporten.
? En femtedel till en tredjedel av den yrkesverksamma befolkningen kommer att f? en kognitiv funktionsnedsättning n?gon g?ng under sitt yrkesliv. Därmed är behovet av att skapa ?hjärnvänliga? arbetsmiljöer stort, säger Thomas Karlsson, biträdande professor och en av de forskare som tagit fram rapporten.
Stroke, Parkinsons sjukdom, epilepsi, ADHD och sv?ra skalltrauman är exempel p? tillst?nd som kan ge kognitiva funktionsnedsättningar. Men ocks? personer med hjärtsjukdom, diabetes typ tv?, bröstcancer, KOL och hörselnedsättning kan drabbas, visar rapporten.
? Kognitiva funktionsnedsättningar är inte bara osynliga utan kan ocks? misstolkas som brist p? engagemang och kompetens, slarvighet eller samarbetssv?righeter, vilket är väldigt olyckligt, fortsätter Thomas Karlsson.
I begreppet kognitiva funktionsnedsättningar ing?r enligt rapporten bland annat problem med:
? spr?k, som att kunna skriva, läsa, kommunicera och samspela
? minnet, att komma ih?g själupplevda händelser och fakta
? ?exekutiva funktioner? som flexibilitet, planering, problemlösning
? uppmärksamhet, som koncentration och att snabbt kunna skifta mellan arbetsuppgifter
? rumsliga förm?gor, som att orientera sig i rummet och p? kartor
Kognitiv funktion beror inte bara p? individens begränsningar till följd av sjukdom. Rapporten presenterar en modell för att förklara detta, där individen, arbetsuppgiften och arbetsmiljön samspelar med varandra.
Arbetsmiljön och hur arbetsuppgifter utformas spelar allts? en avgörande roll för den med kognitiva funktionsnedsättningar. Och redan nu finns vetenskaplig grund för ett framg?ngsrikt arbetsmiljöarbete p? det här omr?det.
– M?nga insatser kan vara till fördel för andra medarbetare ocks?, inte minst de som m?ste arbeta intensivt och under stor press en längre tid. Det g?r därför att se det som en generell utveckling av arbetsplatsen att göra den ?hjärnvänlig?.
I rapporten finns en mängd exempel p? hur detta kan g? till. Flexibilitet när det gäller arbetstider, lathundar och tydliga skriftliga instruktioner, användarvänlig utrustning, god mötesstruktur med protokollföring och möjlighet att arbeta ostört och ta ?terhämtningspauser nämns bland annat. Vilka ?tgärder som behövs varierar fr?n person till person.
? För m?nga med den här problematiken är det direkt olämpligt med kontorslandskap, m?nga parallella arbetsuppgifter, l?nga sammanhängande arbetspass och stora krav p? flexibilitet, säger Thomas Karlsson.
Rapporten har författats av biträdande professor Thomas Karlsson , fil. dr Elisabet Classon och
professor Jerker Rönnberg vid Linköpings universitet. Läs hela rapporten: ?Den hjärnvänliga arbetsplatsen: en kunskapssammanställning om kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö?.
Kontakt:
Thomas Karlsson, Linköpings universitet, telefon 0734 61 82 35.
Presstaben, Arbetsmiljöverket, telefon 010 730 91 55.
Arbetsmiljöverkets uppdrag är att bidra till att arbetsmiljön förebygger ohälsa och olycksfall och att människor inte utestängs fr?n arbetet.
V?r vision är att alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö.
