Seminarium i Almedalen tisdag 1 juli kl 14.00 p? högskolan.
I stora undersökningar, som den om ?Svenskarna och internet?, f?ngas v?ra levnadsvanor upp. Urvalet är ?slumpmässigt? och enkäter sker med hjälp av fr?geformulär. Men hur tillförlitliga är dessa metoder när det gäller personer med vissa specifika förutsättningar? Kanske är bilden vi f?r inte riktigt sann, eftersom vissa personer har sv?rt att svara p? enkäter, eller kanske bor de i speciella boenden, som gör att de hamnar utanför urvalet.
Att synliggöra personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar är viktigt, menar Stefan Johansson, som h?ller i skuggutredningen till ?Svenskarna och Internet?. Om vissa grupper är osynliga i statistiken blir det sv?rt att ringa in problem och forma en bättre tillvaro som inkluderar alla.
Metoder, som bygger p? slumpmässiga urval av hela befolkningen, behövs naturligtvis, men de kan som sagt ocks? osynliggöra sm? grupper.
Vi utg?r fr?n den stora undersökningen, som säger n?got om ?svenskarna?. Sedan genomför vi en motsvarande undersökning, med metoder som är bättre lämpade för personer med olika funktionsnedsättningar. För att f? jämförbara svar m?ste vi d? förändra sättet att fr?ga, vi m?ste komplettera med relevanta fr?gor och inte minst aktivt söka upp m?lgrupperna.
I studien som nu presenteras i Almedalen har man testat detta med grupp som har psykiska funktionsnedsättningar och en grupp fr?n projektet ?Begripsam?, med deltagare som har olika typer av kognitiva funktionsnedsättningar, s?som dyslexi, ADHD, Autism, Aspergers syndrom och utvecklingsstörning.
Med medel fr?n Arvsfonden och Vinnova driver Projektet Begripsam, företaget FunkaNu och KTH ett arbete för att skapa bättre verktyg för denna typ av undersökningar.
P? ett seminarium i Almedalen den 1 juli presenteras skuggundersökningen till ?Svenskarna och Internet?. Undersökningen visar hur dessa grupper är delaktiga men tar ocks? upp en diskussion om sättet att göra relevanta levnadsvaneundersökningar, som täcker in alla grupper i samhället.
