Västra Götalandsregionen försökte försv?ra inhyrning av v?rdpersonal genom användande av karensregel. Detta ogillas av Förvaltningsrätten. Landstingets agerande strider b?de mot upphandlingsreglerna och mot bemanningsdirektivet. Därtill har karensreglerna redan avskaffats i svensk lag.
Att kunna hyra in personalresurser till v?rden är en viktig möjlighet, som ibland försv?ras av den upphandlande myndigheten. Vid en upphandling av läkarsekreterare fr?n Västra Götalands läns landsting krävde den upphandlande myndigheten en karensregel innebärande att aktuell personal inte skulle ha varit anställd inom det aktuella landstinget de senaste 6 m?naderna före ett uppdrag hos beställaren. Detta ogillades av ett av de företag som lämnade in anbud och det har i en dom i Förvaltningsrätten i Göteborg den 2013-12-18 fastställts att upphandlingen ska göras om. (M?l nr 10582-13.)
V?rdens personalutmaningar
Den svenska v?rden st?r inför stora utmaningar. Arbetsförh?llandena inom den offentliga v?rdsektorn gör att m?nga anställda lämnar sina jobb. Samtidigt utbildas det för f? personer inom m?nga omr?den inom v?rden i relation till det behov som finns. Blanda annat har vi under m?nga ?r hört hur sv?rt det är att komma in p? utbildningen till läkare samtidigt som det finns en stor brist p? läkare. Detta sammantaget gör att det finns en stor brist p? v?rdpersonal, som ger l?nga v?rdköer, överutnyttjande av befintlig personal inom den offentliga v?rden och allvarliga risker för patientsäkerheten. Tillgängligheten för v?rden hotas och v?rdkvaliten försämras.
Problemet är tv?delat, en l?ngsiktig lösning p? v?rdpersonalbehovet m?ste till, det m?ste vara attraktivt att arbeta i den svenska offentliga v?rden. Exempelvis är antalet specialistläkare i primärv?rden otillräckligt. Antalet räcker inte för att det ska vara möjligt att fullgöra uppdragen i primärv?rdens v?rdval. Det saknas fortfarande cirka 1 400 heltidsarbetande läkare (30 procent) för att n? det m?l riksdagen lagt fast för ?r 2008.
Men mer akut är det att lösa det kortsiktiga v?rdbehovet. M?nga personalansvariga kan idag vittna om problemen med att lösa personalbehoven vid v?ra v?rdcentraler och andra v?rdinrättningar. Hur löser man behovet av en allmänläkare till v?rdcentralen p? den mindre orten när den ordinarie läkaren eller sjuksköterskan ska vara ledig för semester eller vidareutbildning? Ofta saknas det personer inom de egna leden som har kompetens och möjlighet att tjänstgöra. D? finns möjligheten för bemanningsföretaget att erbjuda en resursläkare eller resurssjuksköterska för ett kortare eller längre uppdrag. Precis s? sker det just idag d? 949 resursläkare p? olika platser i Sverige träffar 12 patienter i genomsnitt, vilket innebär att över 11 000 patienter f?r träffa en läkare idag, tack vare bemanningsföretag. Dessa läkare fokuserar p? just mötet med patienten, eftersom de inte behöver fokusera p? administration, planering och annat som inte innebär direkt patientkontakt.
Utveckling i yrket
För den enskilde läkaren ges det möjligheter att f? bygga p? sin egen erfarenhet och kompetens genom att f? tjänstgöra p? en annan plats eller inom ett annat omr?de. Och de kanske vill jobba mer än den arbetstid de har i sitt ordinarie jobb.
Resursläkare som kommer in via bemanningsföretag är ett effektivt sätt att hantera en underliggande sv?r situation p? ett enkelt och flexibelt sätt. Resursläkare kan avlasta, beta av toppar, tillhandah?lla kompetens som normalt inte finns p? arbetsplatsen och jobba där det saknas andra alternativ, framför allt i glesbygd. Dessa uppdrag ger en bättre fungerande v?rdsektor, som skapar trygghet och en ökad patientsäkerhet.
En liten andel av kostnaderna
Kritiken som framförs är att detta är en dyr lösning. Och ja, det kostar pengar. Men man m?ste sätta detta i relation till vad man f?r. Den inhyrde resursen fokuserar p? sitt v?rduppdrag och träffar oftast betydligt fler patienter per dag än vad den läkare eller sjuksköterska gör som m?ste hantera administration, planering mm. Ibland lyfts totalsumman fram för vad resursläkarna och annan v?rdpersonal kostar i v?rden. Under 2012 köpte Landstingen och kommunerna personalinhyrningstjänster för 3 miljarder kronor, vilket ska ställas i relation till den totala driftskostnaden som uppgick till 555 miljarder kronor. Uppskattningsvis är personalkostnaden hälften av detta, dvs. 280 miljarder kronor. Det innebär att kostnaden för inhyrd personal är en procent av den totala lönekostnaden. Och i denna kostnad för inhyrd personal ing?r även administrativ personal och annan icke v?rdgivande personal. I jämförelse köpte landsting och kommuner konsulttjänster för över 13 miljarder kronor, exempelvis datakonsulter och tekniska konsulter, d.v.s. fyra g?nger s? mycket som de köpte v?rdinhyrningstjänster
En liten del i en stor utmaning
Ibland vill man att det ska l?ta som att bemanningsföretag ska hantera all personal i v?rdsektorn i Sverige. Men detta har aldrig varit avsikten. Bemanningslösningar inom v?rden kan hantera de luckor och brister som finns inom v?rden och kanske ska det uppg? till 2 eller 3 procent av den totala personalandelen.
Patienten i fokus
En kostnad som förbises i sammanhanget är vad det kostar att inte f? träffa en läkare eller en sjuksköterska för den enskilde individen. Finns det ingen personal p? v?rdcentralen, s? kan patienten inte heller vid behov skickas vidare inom v?rden. Kostnaderna för dylik fr?nvaro av initial v?rdinsats blir successivt högre för s?väl patient, v?rdenhet och landsting. För individen blir det avsaknad av arbetsinkomst och ibland b?de fysiskt och psykiskt lidande.
Effektivitet
En annan kostnad som inte berörs är vad det kostar när en person i ett arbetslag inte är p? plats. Saknas narkosläkaren drabbas givetvis den patient som skulle opereras. Men pengar slösas även p? en sysslolös kirurg, operationssköterskor, narkossköterskor och andra i operationslaget samt p? en plats som st?r tom p? uppvakningsavdelningen. Dessa indirekta kostnader är betydande och glöms ofta bort.
I debatten framförs kritik för att man som patient inte f?r träffa samma läkare vid ?terbesök, om v?rdgivaren använder bemanningsföretag. Fr?gan är om s? är fallet även med egen ordinarie personal. Detta handlar inte om tjänsten i fr?ga, utan om kompetensen hos inköparen av tjänsten. Om man som beställare anger det som ett krav, att vissa tjänster ska vara bemannade med samma individer, s? är det upp till leverantören att lösa det.
Olyckligtvis ser vi exempel p? att läkare missar i sina diagnoser av patientens sjukdomsbild. Detta är ett mycket allvarligt, men att skylla detta p? leverantören av tjänsten löser inte problemet. Det ligger istället i individens förutsättningar och möjligheter samt i uppdragsgivarens ansvar som arbetsledare.
En del av lösningen
? Den svenska v?rden st?r inför stora utmaningar. Bemanningsföretagen är en del av lösningen p? dessa viktiga uppgifter, säger Henrik Bäckström, Förbundsdirektör Bemanningsföretagen.
Följ diskussionen om v?rden p? #vadkostarv?rden
För ytterligare information kontakta
Henrik Bäckström, Förbundsdirektör, Bemanningsföretagen, 070 345 69 68
Hans Uhrus, Presschef, Bemanningsföretagen, 076 895 01 01, [email protected]
Bemanningsföretagen är en arbetsgivar- och branschorganisation för personaluthyrnings-, omställnings- och rekryteringsföretag med 500 medlemsföretag, varav 400 är auktoriserade bemanningsföretag och/eller auktoriserade omställningsföretag. Bemanningsföretagen ing?r i Almega och är medlem i Svenskt Näringsliv.
Bemanningsbranschen erbjuder kunder och medarbetare stor flexibilitet och trygghet. Grunden för verksamheten är att kunderna f?r tillg?ng till rätt kompetens vid rätt tillfälle för att kunna verka effektivt. Medarbetarna f?r möjlighet att utvecklas p? en föränderlig arbetsmarknad med den trygghet som erfarenhet och kompetens fr?n m?nga olika arbetsplatser ger.
I bemanningsbranschen bedöms människor enbart efter kunskaper och kompetens. www.bemanningsforetagen.se
Bifogade filer
