Kampanjen Hjärnkolls inlägg p? Facebook idag; Länk… „Hjärnkolls vision är ett samhälle där alla har samma rättigheter och möjligheter oavsett psykiskt funktionssätt. Ett sätt att n? dit är att bryta tystnaden kring psykisk ohälsa. Läs här hur andra vill bidra. Plus visa ditt stöd du ocks?!”
Tanken är god, samma tanke som florerat i m?nga decennier utan att n?got verkligt konstruktivt hänt.
Hur mycket man än bryter tystnaden s? är resultaten stigmatiserande eftersom misslyckandena blir „anklagelser” att människor är „fel och obotligt sjuka” vilket leder till en syn p? psykets sjukdomar som är nedvärderande och felaktig. Psykets sjukdomar är komplexa – och lösningen för komplexitet är den felande länken som inte upptäckts inom psykologin.
Det räcker inte med att bryta tystnaden, lika lite som det räckte att bryta tystnaden om en dödlig kirurgi innan man hittade lösningen. Att prata mer är ingen lösning om resultaten inte förändras.
Har ni tänkt p? hur det resoneras kring psykisk ohälsa, n?gon eller n?got ska bota n?gons psykiska ohälsa. Hur ser det d? ut, nästintill ingen tillfrisknar, ett f?tal hittar igenom problematiken med egen kraft. Där sitter lösningen, med egen kraft.
Eftersom det är komplext räcker det inte till med bara egen kraft för flertalet. Den egna kraften m?ste kompletteras med en „karta” över terrängen, den psykiska terräng som ska genomkorsas i dessa fall.
Kirurgen opererar ocks? med egen kraft. Tänk efter en liten stund, hur s?g det ut när kirurgen bara hade egen kraft för att genomföra komplexa operationer? Jag skulle inte ha velat ligga p? det operationsbordet. Hur ser det ut idag i motsats till hur det ser ut inom psykologin? Kirurgin har vänt resultaten fr?n att vara destruktiva till konstruktiva genom att den visuell överblicken – röntgen „hittades”.
Mig veterligt var det en „vanlig människa” som upptäckte röntgen – p? samma sätt är det en „vanlig människa” som upptäckt processkartan för psykologin som är lika effektiv och fungerande som röntgen för kirurgin.
N?gra fr?gor:När ska människor ta det jag säger p? allvar?
Är det sv?rt att först? det jag visar om generella komplexitetsregler?
Är det sv?rt att först? att människan aldrig löst n?got komplext p? ett effektivt sätt utan en visuell överblick?
Vad är det i det jag visar som är s? sv?rt att först?, mönstret är uppenbart och 100%igt konsekvent.
Eller, kan det vara s? att tystnaden om det jag visar egentligen är det förödande kompakta tystnadsproblemet?
Jag ser gärna att n?gon förklarar detta för mig; [email protected]
www.psykologiskorientering.se
[email protected]
mobil: +46738108235
TERRÄNGEN ÄR INTE KARTAN!
NY GRUND – NYTT TÄNK – NYTT LIV