Normering och lönebildning i Norden

Det är inte bara i Sverige exportindustrin f?tt rollen att ange takten i avtalsrörelserna. Detsamma gäller i större eller mindre utsträckning ocks? i de andra nordiska länderna. Det visar en färsk rapport fr?n Medlingsinstitutet om lönebildningen i de nordiska länderna.
? Sysselsättningen i industrin är känslig för löneökningarnas storlek. Det är ett skäl till att industrins parter anses ta hänsyn till avtalsrörelsens samhällsekonomiska konsekvenser, säger Medlingsinstitutets nationalekonom Bo Enegren.
Rapporten är ett resultat av ett möte mellan Medlingsinstitutet och dess motsvarigheter i Norge, Finland, Danmark och Island.
Kollektivavtalen inom Industriavtalets ram i Sverige omfattar cirka en halv miljon anställda. Men fack och arbetsgivare har ocks? lovat varandra att verka för att den norm industrin sätter ocks? ska gälla hela arbetsmarknaden. Eftersom organisationerna förhandlar ocks? p? andra omr?den än inom industrin p?verkar normen p? s? vis cirka tv? miljoner anställda genom dessa organisationer.
Dessutom finns skrivningar i flera förhandlingsavtal utanför industrin där parterna förbinder sig att följa industrinormen.
Det finns utmaningar för lönebildningen i alla de Nordiska länderna.
? Gemensamma s?dana utmaningar är en l?ngsiktig trend mot minskande organisationsgrad, även om det mer är ett problem för hela lönebildningsmodellen än för normeringen, och krav p? statlig inblandning i lönebildningen, säger Bo Enegren.
För mer information: Bo Enegren
Telefon 08-545 292 44
Medlingsinstitutet verkar för en väl fungerande lönebildning, utser medlare i tvister om centrala kollektivavtal och ansvarar för den officiella lönestatistiken.