AFA Försäkring ansl?r totalt 40 737 750 kronor till 18 nya forskningsprojekt. Anslag ges till forskning kring behandling av cancer, bättre ljudmiljö i kontorslandskap, hälsoeffekter av exponering för biodieselavgaser och arbetsfr?nvaro p? kvinno- och mansdominerade arbetsplatser.
Anslagen ges till forskare verksamma vid Karolinska Institutet, Stockholms universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Örebro Universitet, Sk?nes universitetssjukhus, Högskolan Väst, IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Lunds universitet, Ume? universitet, Mälardalens högskola och Linköpings universitet.
Kirurgisk behandling vid smärta i axelleden
Smärtor i axelleden kan orsakas av förslitningar eller bristningar i rotatorcuffen. Rotatorcuffen best?r av muskler och senor som gör att axeln kan röras i olika plan. Rehabiliteringen efter dessa skador är ofta l?ngdragen och i takt med en ?ldrande befolkning, kommer antalet skador i rotatorcuffen troligen att öka. Sjukdomar i rotatorcuffen innebär förutom stort lidande även samhällsekonomiskt belastande eftersom ?komman är överrepresenterad i yrken där armar belastas över axelplanet.
Soheila Zhaeentan, doktorand vid Institutionen för Kliniska Vetenskaper, Karolinska Institutet, Danderyds sjukhus, f?r 964 750 kronor för att undersöka om kirurgi kan förbättra prognos och rehabiliteringen efter rotatorcuffskador. Projektet omfattar handläggning av över 300 patienter.
Kontaktuppgifter: Soheila Zhaeentan, doktorand, Karolinska Institutet, Inst för kliniska vetenskaper. Tel: 08 690 54 00, mobil: 070 606 12 19. E-post: [email protected]
Cancerterapi med hjälp av NK-celler
NK-celler (Natural Killer-celler) har förm?ga att förstöra cancer- och virusinfekterade celler. De har därmed en viktig roll i att förebygga cancer. NK-cell baserad terapi har använts p? patienter med leukemi där transplanterade NK-celler specifikt har attackerat och eliminerat leukemiceller.
Ewa Sitnicka, docent vid Lunds universitet, beviljas 3 000 000 kronor för att studera utvecklingen av NK-celler fr?n stamceller. NK-cellerna spelar en viktig roll inte bara i att förebygga cancer, utan ocks? för att förhindra infektioner och förbättra cancerpatienternas immunsystem.
Kontaktuppgifter: Ewa Sitnicka, docent, Lunds universitet, Inst för laboratoriemedicin, Stamcellscentrum. Tel: 046 222 46 76. E-post: [email protected]
Östrogen, en ny behandlingsstrategi vid lymfom?
Lymfom, (cancer i lymfsystemet) är vanligare hos män än hos kvinnor. Förutom epidemiologiska data fr?n människor finns forskning som är gjord p? möss, som visar att kvinnliga könshormoner (östrogener) skyddar mot lymfom, men den molekylära mekanismen bakom könsskillnaden är oklar.
Sam Okret, professor vid Karolinska Institutet, beviljas 2 969 000 kronor för att studera vilka mekanismer östrogener och hormonstörande ämnen i omgivningen har, när det gäller utvecklingen av lymfom.
Kontaktuppgifter: Sam Okret, professor, Karolinska Institutet, Inst för biovetenskaper och näringslära. Tel: 08 524 810 69, mobil: 070-749 27 31. E-post: [email protected]
Cancerbehandling med mindre biverkningar
Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige och identifieras ofta vid hälsokontroller av friska män i femtio?rs?ldern. De flesta behandlas med str?lterapi eller kirurgi, vilket ger allvarliga biverkningar.
Thomas Helleday, professor vid Karolinska Institutet och hans forskargrupp har beviljats ytterligare anslag med 3 190 000 kronor för att fortsätta forskningen kring m?linriktad cancerbehandling, d.v.s. behandling som dödar tumören utan att den friska vävnaden p?verkas. Behandlingen förväntas ge mindre biverkningar och patienterna kan därmed fortsätta arbeta under p?g?ende behandling.
Kontaktuppgifter: Thomas Helleday, professor, Karolinska Institutet, Inst för medicinsk biokemi och biofysik. Tel: 08 52 48 15 30, mobil: 070 024 84 53. E-post: [email protected]
Förebygga ?derförkalkning hos unga
Anita Hurtig-Wennlöf, docent vid Örebro universitet, beviljas 3 694 000 kronor för att forska kring ateroskleros (?derförkalkning) och hur sjukdomen kan förebyggas redan hos unga individer. Ateroskleros är en kronisk sjukdom i kärlens väggar, som ofta leder till hjärtinfarkt eller stroke. Sjukdomen startar i tidig ?lder och är förknippad med levnadsvanor och livsvillkor.
Tusen individer i ?ldern 18-26 ?r ska undersökas i fr?ga om hälsa och levnadsvanor. Genom att jämföra tv? grupper, de med tunnaste resp. tjockaste kärlväggen, kommer forskarna att f? fram ytterligare fakta om hur ateroskleros utvecklas hos unga individer och därigenom kunna bidra med strategier för förebyggande ?tgärder.
Kontaktuppgifter: Anita Hurtig-Wennlöf, docent, Örebro universitet, Inst för hälsa och medicin. Tel: 046 19 30 38 16, Mobil: 070 264 61 67. E-post: [email protected]
Tidig diagnos vid ?derförkalkning
?derförkalkning (ateroskleros) utvecklas under ?rtionden utan symptom, men när det ?derförkalkade blodkärlet s? sm?ningom brister, uppkommer allvarliga och akuta sjukdomar som hjärtinfarkt och stroke. Orsaken till ?derförkalkning är l?ngt ifr?n klarlagd, men sjukdomen kännetecknas av en ansamling fetter i kärlväggen och inflammation.
Professor Magnus Greneg?rd vid Örebro universitet, beviljas 1 521 000 kronor för att undersöka om proteinet AGP som finns i levern, har betydelse vid utvecklingen av ?derförkalkning. I framtiden kan detta möjliggöra tidigare diagnos vilket minskar senare insjuknande i hjärtinfarkt och stroke.
Kontaktuppgifter: Magnus Greneg?rd, professor, Örebro universitet, Inst för Hälsovetenskap och Medicin. Tel: 019-30 14 83, Mobil: 070 771 83 98. E-post: [email protected]
Varför uppst?r kontaktallergi vid arbete med vulkat gummi
Hudsjukdomar som orsakas av gummi är en av de vanligaste orsakerna till yrkesrelaterade hudsjukdomar. Ola Bergendorff, docent vid Sk?nes universitetssjukhus, beviljas 2 106 000 kronor för att forska kring orsakerna bakom gummiallergi. Allergierna förekommer främst bland personal som arbetar med montering av gummidetaljer eller som använder skyddsutrustning av gummi t.ex. handskar.
Forskarna ska studera nya allergena ämnen som bildas vid vulkning och som användare av gummimaterial exponeras för. Även kombinationer av olika ämnen som finns i färdiga produkter ska undersökas.
Kontaktuppgifter: Ola Bergendorff, docent, Sk?nes universitetssjukhus, Hudkliniken. Tel: 046 17 31 54, mobil: 073 968 29 93. E-post: [email protected]
Nytt testsystem för allergiframkallande kemikalier
Metallarbetare, m?lare och frisörer är n?gra av de yrkesgrupper som ofta drabbas av hudallergier. I dag testas allergiframkallande kemikalier p? djur, vilket begränsar antalet kemikalier som kan testas. Det finns därmed ett ökat behov av alternativa testmetoder.
Malin Lindstedt, docent vid Lunds universitet, beviljas 2 000 000 kronor för att vidareutveckla ett testsystem, Genomic Allergen Rapid Detection (GARD), där ett ämnes allergiframkallande förm?ga testas med hjälp av mänskliga laboratorieodlade celler. Testsystemet förväntas bli mer kostnadseffektivt och leda till att fler allergiframkallande kemikalier kan identifieras och därmed undvikas.
Kontaktuppgifter: Malin Lindstedt, docent, Lunds universitet, Inst för immunteknologi, Tel: 046-222 92 56. E-post: [email protected]
Bättre ljudmiljö i kontorslandskap
Det är väl känt att den akustiska miljön p? arbetsplatsen p?verkar b?de produktivitet, välbefinnande och hälsa hos personalen. Men hur kan den akustiska miljön utformas, s? att kontorsarbetsplatserna blir mer flexibla och situationsanpassade?
Lena Pareto, docent vid Högskolan Väst beviljas 2 344 000 kronor för att tillsammans med Martin Ljungdal och Björn Hellström, professor Konstfack, studera effekterna av ett ljudmiljösystem, där icke önskvärda ljud reduceras och kvalitativa ljud fr?n omgivningen lyfts fram eller tillsätts med hjälp av digital teknik. Ett exempel är maskering, som kan handla om att kamouflera tal genom olika bakgrundsljud s? att talet upplevs som mindre störande i ett kontorslandskap.
Kontaktuppgifter: Lena Pareto, docent, Högskolan Väst, avd. för medier och design. Tel: 0520-22 35 28, mobil: 0706-63 22 12. E-post: [email protected]
Kartläggning av endotoxiner vid avfalls- och biogasanläggningar
Personal som arbetar med avfallshantering utsätts för hälsorisker genom endotoxiner, – bakteriegifter som kan orsaka b?de luftvägsinflammationer, nedsatt lungfunktion och astma.
Erica Bloom, forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet AB f?r 1 350 000 kronor för att kartlägga b?de bundna och fria endotoxiner inom avfalls- och biogasanläggningar utifr?n gränsvärden och hälsorisker. Resultaten kan komma att leda till nya slutsatser om exponering och risker vid avfallshantering.
Kontaktuppgifter: Erica Bloom, dr, IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Klimat och h?llbara samhällssystem. Tel: 08-598 564 23, mobil: 070-656 77 67. E-post: [email protected]
Hälsoeffekter av exponering för biodieselavgaser
Det p?g?r intensiva försök med att utveckla biobränslen som kan ersätta de hälsofarliga fossila bränslena, men hur vet man att de ?nya? bränslena inte utgör en änd? större hälsorisk än de traditionella fossila bränslena?
Anders Blomberg, professor vid Ume? Universitet, beviljas 2 112 000 kronor för att undersöka om biodieselavgaser ger samma negativa p?verkan p? luftvägar och hjärta/kärl som fossila bränslen gör. Ett antal friska individer kommer att exponeras för avgaser fr?n biobränslen motsvarande stadstrafik och jämförs med motsvarande koncentrationer fossila dieselavaser. Därefter undersöks effekterna p? hjärta, lungor och luftvägar.
Kontaktuppgifter: Anders Blomberg, professor, Ume? Universitet, Folkhälsa och klinisk medicin, Tel: 090-785 22 34, mobil: 070-563 36 63. E-post: [email protected]
En h?llbar hälsa och ett inkluderande arbetsliv med hjälp av ?terhämtning
Behovet av ?terhämtning efter en ansträngande arbetsinsats kan beskrivas som en överg?ende känsla av överbelastning, irritabilitet, bristande energi och sänkt prestation. Behovet av ?terhämtning styrs av faktorer som arbetssituation och ?lder. Om ?terhämtningsbehovet inte tillgodoses, finns risk för b?de sjukfr?nvaro och att arbetslivet lämnas i förtid.
Kerstin Wentz, Fil dr. Leg Psykolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset f?r 2 630 000 kronor för att undersöka ?terhämtning hos en grupp p? 2 500 personer fr?n den svenska arbetande befolkningen, som har arbeten med höga psykologiska och/eller fysiska krav. Gruppen kommer att följas under tv? ?r.
Kontaktuppgifter: Kerstin Wentz, fil dr. Leg. Psykolog, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Arbets- och miljömedicin, mobil: 073-247 29 77. E-post: [email protected]
Utveckling av ett evidensbaserat, skräddarsytt och interaktivt e-hälsoprogram för beteendeförändring vid arbetsrelaterade stressproblem
De webbaserade stresshanteringsprogram som finns idag grundas inte alltid p? r?dande evidens i fr?ga om design, inneh?ll och sätt att leverera programmet.
Anne Söderlund, professor vid Mälardalens högskola har beviljats 629 000 kronor för att ta fram ett evidensbaserat skräddarsytt självhanteringsprogram, som genom beteendeförändring ska minska problem som beror p? arbetsrelaterad stress. Webb-plattformen kommer att tas fram av experter inom omr?dena information, design och teknik. Programmets användbarhet testas av 20 individer med arbetsrelaterade stressproblem som rekryteras fr?n olika kommunala skolor innan de g?r vidare med en randomiserad kontrollerad studie om effekter av programmet.
Kontaktuppgifter: Anne Söderlund, professor i sjukgymnastik, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, v?rd och välfärd. Tel: 021-15 17 08, mobil: 073-662 05 67 E-post: [email protected]
Arbetsfr?nvaro p? kvinno- respektive mansdominerade arbetsplatser
Det är väl känt att kvinnor använder sjuk- och föräldraförsäkringen i högre utsträckning än män. P? dagens könssegregerade arbetsmarknad, innebär detta att arbetsgivare p? kvinnodominerade arbetsplatser har mer fr?nvaro och fler störningar i verksamheten än arbetsgivare p? mansdominerade arbetsplatser.
Gun Johansson, med dr vid Linköpings universitet f?r 1 693 000 kronor för att kartlägga orsaken till vad skillnaden i fr?nvaro mellan kvinnligt resp. manligt dominerade arbetsplatser beror p?. Data hämtas fr?n SCB:s databas LISA, som inneh?ller uppgifter om arbetsplatser och individer i den svenska befolkningen fr?n 1990 och fram till 2010.
Kontaktuppgifter: Gun Johansson, med dr, Linköpings universitet, Inst för medicin och hälsa (IHM). Tel: 013 22 14 11, mobil: 073 362 83 62. E-post: [email protected]
Har arbete och livsstil n?gon betydelse för sjukfr?nvaro och tidpunkt för ?lderspension?
Hälsan hos de som arbetar är viktig, den p?verkar b?de sjuktal och utträde ur arbetslivet. Lena Holm, Med Dr vid Karolinska Institutet, beviljas 1 508 000 kronor för att göra en tio-?rsuppföljning av hälsan hos de 10 000 anställda inom kommuner och landsting som deltog i projektet H?llbar arbetshälsa i kommuner och landsting, 2000-2003.
Vem fortsätter att arbeta efter 61 ?rs ?lder? Hur har arbetsförh?llanden och ledarskap p?verkat sjukskrivning och utträde ur arbetslivet? Vilken betydelse har hälsa och livsstil haft, när det gäller sjukfr?nvaro och utträde ur arbetslivet? Detta är fr?gor som kommer att besvaras i studien.
Kontaktuppgifter: Lena Holm, med dr, Karolinska Institutet, Inst för miljömedicin, Tel nr: 08 52 48 70 23, mobil: 070 482 74 79. E-post: [email protected]
Leder ledarskapsutbildning till förändringar?
Varje ?r deltar ca 6 000 personer i de tv? ledarskapsutbildningarna Utvecklande ledarskap (UL) och Utveckling av grupp och ledarskap (UGL). Trots att det görs stora investeringar i ledarutbildning, saknas forskning kring vilka effekter utbildningarna ger.
Christer Sandahl, professor vid Karolinska Institutet beviljas 2 527 000 kronor för att undersöka skillnader mellan UL respektive UGL och hur det har förändrat ledarskapet hos 300 kursdeltagare. B?de chefernas egen upplevelse men även medarbetare och kollegor samt organisationen inkluderas.
Kontaktuppgifter: Christer Sandahl, professor, Karolinska Institutet, Inst för lärande, informatik, management och etik. Tel: 08 5248 36 18, mobil: 070 618 36 18. E-post: [email protected]
Hur ska chefen h?lla p? sikt?
Dagens gränslösa arbetsliv ställer höga krav p? b?de medarbetare och chefer. De arbetar ofta under osäkra och oförutsägbara förh?llanden. Ledarrollen blir därmed viktig för trygghet, hälsa och motivation p? arbetsplatsen. Samtidigt ökar stressen bland chefer och omsättningen är hög.
Christin Mellner, fil dr vid Stockholms universitet, beviljas 3 500 000 kronor för att undersöka ledares villkor i gränslöst arbete, hur ska chefen h?lla p? sikt? Vad behövs för att vilja, kunna och orka vara ledare idag? Studien omfattar chefer inom b?de privat och offentlig sektor.
Kontaktuppgifter: Christin Mellner, fil dr, Stockholms universitet, Psykologiska Inst. Tel: 08-16 20 00, mobil: 0763-96 97 00. E-post: [email protected]
Verksamhetsutveckling och arbetsmiljöarbete i räddningstjänsten
Lagstiftningen ger kommunerna stor frihet att själv utforma räddningstjänstens uppgifter och en del räddningstjänster genomför omfattande förändringar med betydande inverkan p? brandmännens arbetsuppgifter. Det innebär att brandmännen riskerar att utsättas för en mängd risker i sitt arbete som t ex olyckor, exponering för farliga ämnen, hot och v?ld fr?n allmänheten samt posttraumatisk stress.
Johan M. Sanne, docent vid IVL Svenska Miljöinstitutet, beviljas 3 000 000 kronor för att utveckla former för hur praktiskt arbetsmiljöarbete kan integreras i p?g?ende verksamhetsutveckling. Projektet kommer att samverka med tre olika räddningstjänster med kontrasterande uppdrag.
Kontaktuppgifter: Johan M. Sanne, docent, IVL Svenska Miljöinstitutet. Tel: 08-598 564 59. E-post: [email protected]
Mer information: Hans Augustson, avdelningschef FoU-beredningen, AFA Försäkring, 0708-93 95 95, [email protected]
Rolf Eriksson, presschef, AFA Försäkring, 0708-93 95 77, [email protected]
Fakta om AFA Försäkrings forskningsstöd
AFA Försäkring satsar ?rligen cirka 150 miljoner kronor p? forskning, utveckling och kunskapsförmedling som syftar till att förebygga ohälsa och arbetsskador b?de inom privat näringsliv, kommuner och landsting. Mer information om forskningsstödet finns p? www.afaforsakring.se/forskning
AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. V?ra försäkringar är bestämda i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter. Vi försäkrar drygt fyra miljoner människor i privat näringsliv, kommuner, landsting och regioner och förvaltar cirka 200 miljarder kronor. En viktig del av v?r verksamhet är att stödja forskning och projekt som aktivt syftar till att förbättra arbetsmiljön. AFA Försäkring har cirka 500 medarbetare och ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK. www.afaforsakring.se
