I Norden p?g?r en diskussion kring att utveckla regler om personlig assistans. I Sverige är omfattningen av personlig assistans störst, där reformen infördes för tjugo ?r sedan. En lag som 2011 gav 19000 personer personlig assistans, till en kostnad av cirka 32 miljarder brutto. En kostnad som skrämmer norrmännen att g? samma väg, enligt professor Ole-Petter Askheim.
I publikationen ?Personlig assistans: Nordiska erfarenheter? beskriver representanter fr?n nordiska departement, myndigheter, kommunförbund och brukarorganisationer sin syn p? assistansreformen och vad den inneburit för personer med funktionshinder. Det finns s?väl likheter som skillnader i hur de nordiska länderna förh?ller sig till personlig assistans, menar professor Ole-Petter Askheim vid H?gskolen i Lillehammer.
? Personlig assistans är en slags hybrid, som bygger p? olika ideologiska utg?ngspunkter. Det är en ordning framkämpad av starka brukargrupper. Men idén om sociala rättigheter sammanfaller med ett konsument- och marknadstänkande. De tv? diskurserna samverkar, men har ocks? inrymda spänningar.
Välfärdssektorerna i de skandinaviska länderna har influerats av marknadsbaserade modeller som New Public Management, där det finns en ideologisk grund för förändringar av offentlig v?rd och omsorg. Samtidigt ligger grunden till reformen i brukares strävanden efter ett självständigt liv.
Svenska kostnaderna skrämmer norrmännen
2011 fick 19000 personer personlig assistans till en kostnad av cirka 32 miljarder brutto. I Sverige är omfattningen av personlig assistans störst, en individuell rättighet för dem som hör till de grupper som är berättigade. Finansieringen delas mellan kommun och stat. Det som är karaktäristiskt för Sverige är en gradvis uppstramning av reglerna, enligt Askheim.
? Redan ?ret efter att reformen införts blev kostnaden nio miljoner i stället för fyra. Sverige har g?tt fr?n att ha en vid ordning till en stramare, med ökad tillsyn och kontroll. Vi har en gemensam nordisk välfärdsmodell, men olika utveckling i de tre länderna.
Länderna har b?de lärt av varandra och blivit skrämda av varandra, säger Ole-Petter Askheim.
? När Norge har h?llit igen p? delfinansiering som brukarna önskat, har beslutsfattarna varit skrämda av hur det g?tt i Sverige, där ordningen blivit s? mycket dyrare än det var tänkt. Medan Sverige prövar att strama upp en liberal ordning arbetar Norge och Danmark med att lösa upp ett stramare system. Fr?gan är om vi g?r mot en skandinavisk konvergens. Blir vi mer lika? Vi f?r se var detta slutar, om vi f?r en mer nordisk modell?
Läs hela intervjun med professor Ole-Petter Askheim i Nordens Välfärdscenters publikation „Personlig assistans: nordiska erfarenheter?. I skriften diskuteras även vilka reformer länderna planerar och hur man bäst tar tillvara varandras erfarenheter. Inneh?llet bygger p? en konferens arrangerat av Socialdepartementet och Nordens Välfärdscenter som en del av det svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerr?det 2013.
FAKTA
? I Sverige är personlig assistans en egen lag, i Norge och Danmark gick bestämmelserna in under existerande lagstiftning.
? M?lgrupperna har skiljt sig ?t. I Sverige är det en vid grupp, med tre huvudkategorier. I Danmark har det ställts aktivitetskrav och förm?ga att ta arbetsgivaransvar. I Norge behövde brukarna fram till 2006 kunna vara arbetsledare, men m?lgruppen har nu utvidgats även till personer som inte själva kan fungera som arbetsledare, som personer med utvecklingsstörning och sm? barn.
? Omfattningen varierar. Norge har lägst timtal medan Danmark och framför allt Sverige har högre. I Norge ökar gruppen brukare med f? timmar mest.
Nordens Välfärdscenter, NVC, är en institution under Nordiska ministerr?det.
